Mikeila

Det var en nattuggla ute och vingla mitt i natten, nämligen min kille. Blev väckt 00.50 av att min telefon ringde. Som vanligt när jag blir väckt vid den tiden(händer inte så ofta), men när det händer så är de 4 förstasekunderna otäcka, hjärtat känns som det är på väg att hoppa ut. Värsta sortens hjärtklappning jag vet.

Jag svarar förvirrad och nyvaken...
-Hallå...
- Hej, kan du komma och låsa upp dörren?
- Låsa upp dörren!?
- Ja, jag kommer inte kunna komma in....
- Nähä... aja kommer då.. puss...

När jag springer ner där i nattlinne och barfota på det kalla stengolvet(grusigt var det med) så står det ingen utanför och väntar att bli insläppt. Öppnar och kollar ut, men varken ser eller hör någon. Telefonen hade jag slängt på sängen, så springer upp och ringer den där nattsuddaren.

- Jag är där om en minut...
Men fick inte syn på honom i alla räckhåll när jag kolla mig omkring.

Kallt och trött var jag, så ställde en sopkvast mellan dörren och tassa upp igen till varma sängen. Dörren till lägenheten ät jag med stå olåst.

hörde nå drummel komma tillslut i trapphuset, men svårigheter fick han med den olåsta dörren in, som han först låste och sedan tog det ett tag innan han fick in nyckeln i nyckelhålet igen hörde jag, men tillslut kom han in.

Här talar vi om bokstavligen stupande i säng, tror att någon fick i sig lite för mycket... Fick ligga där och dra in spritångerna.

Snacka om att man planerar att inte kunna låsa upp portdörren.