Var tog de tre åren vägen?
Känslan av att komma hit igen fick mig att tänka på hur det var för fyra år sedan.... men känslan var inte densamma, vägen vi körde kändes bekant, men jag vet hur det kändes för första gången... det var läskigt, men en utmaning jag ville testa..
Barnen sov när jag väl kom fram efter sisodär ett dygns resande... så hopp i säng, vakna upp i den nya tidzonen en aning för tidigt, tog en promenad med deras hund Coco, innan huset hade vaknat.
Det är som om någon har pausat tiden, allt är sig så likt förutom att det har kommit in bättre hälsosammare alternativ till det fluffiga rostbrödet... och att tjejerna hade fått växtnäring!
Måndag-ny vecka och aktiviteterna fyller upp dagen.... Irläsk danslektion, tennislektion, simlektion, matteskola och fotografering med simlaget. Däremellan blev det en plats i solen vid polen då deras pappa agerade taxi åt dem av de sista sysselsättningarna. 
Full fart på Meadow
Begav mig ut på den fem-filiga motorvägen, nervöst höll jag hårt om ratten ett tag men efter några minuter så spred sig ett leende ut sig... känslan att vara tillbaka i Cali är toppen, även om det känts underligt med, med min kropp och lokalminne som sakta men säkert börjar infinna sig i där jag var för tre år sedan... som om någon trollat bort tiden..
kommer bli tre härliga veckor !!
